Dagbok från arbetet med utställningen

Jakten på mittpunkten


10 oktober 2023

Hjälp! Idag fick jag ett mail från Konsthantverkarnas intendent Hanna Grill som ville ha bild, titel och beskrivning av utställningen. Jag jobbar verkligen hårt, men är långt ifrån så formulerad att jag kan säga vad det blir. En tanke är 101 tekannor eller något i den stilen. Men jag vill ha mer än tekannor. Jag har jobbat med stora fat och försökt göra en skulptur av en fiol. Den är inte klar än. Funderar också på att göra ett långt smalt varmrött bord genom hela galleriet med alla möjliga saker på, och sen tekannor längs väggarna. Eller så skall det bara vara tekannor och sånt som hör till - koppar, små kannor, socker eller honungsburkar. Kanske ett kakfat eller en pajform.  

   Idag gjorde jag fyra tekannor och ett stort fat för utställningen + en massa tallrikar till en beställning som jag inte förmått mig säga nej till. Reduktionsugnen från igår svalnar. Men jag satte en skröjugn som går nu efter en lång uttorkning. På kvällen kom ett nytt ugnsinstrument från Bentrup till min Padeltthermugn, som var en av de saker som gick sönder i förra veckans stora elhaveri. Nollan brann i stora elskåpet och det påverkade elen i hela systemet. Inte bara två ugnar gick söner utan frysen dog och hela avloppssystemet la av. Fantastiskt snabb leverans av instrumentet. Men Naber, den andra ugnstillverkaren, har ännu inte ens lämnat en offert på ett nytt instrument. 

    Sedan har vi möblerat om en del. Min lärling Sigrid Nyberg har ständigt nya idéer om hur vi skall förbättra verkstan, och jag är öppen för en förändring. Jag skäms faktiskt för röran och vill ha mer ordning och en struktur. Idag flyttade vi lerbackar, stora bordet och lite andra saker. Hon kommer inte ge sig förrän verkstan är tiptop. 

   Imorgon måste jag ta itu med tekannorna som  inte blev klara på helgens kurs i tekannor, beställa frakt för en låda med grejor till en kund i Schweiz, göra färdigt det som jag drejade idag och i bästa fall tömma måndagens reduktionsugn. 


11 oktober 2023

Funderar mycket på utställningen. Tänk om jag inte får ihop 101 tekannor som jag gillar. Jag hade en fönsterutställning på Konsthantverkarna med tekannor för något år sedan. Den gick sådär. Jag kanske borde bjuda på något mer. En utställning skall ge något till den som kommer och tittar. Ibland tycker jag att det blir för snävt och ointressant. Det kanske är bäst att ha ett öppet tema, en rubrik i stil med ” Av lust”. Det är så jag känner när jag jobbar. Jag mår så bra av att dreja. Det stillar min oro. Det ger mig glädje. Jag är 71 och min oro är att framtiden kanske är för kort, inte bara för mig. Jag vill fortsätta. Det finns så mycket att göra. 

    I helgen var jag på en kurs hos Anna Löwenhielm på Skogsö keramik med Chris Keenan som lärare. Temat var tekannor i porslin. Jag har svårt att komma överens med porslinet. Glasyrerna kan bli fantastiska, men det är svårt att jobba med. Det kräver en precision som inte stämmer med mitt sätt att jobba, det krymper mycket  och rör sig under torkningen och bränningen. Men tänk om jag kunde göra en uppsättning med porslin till utställningen!

Beskickade tallrikarna som jag drejade igår och målade dem med porslinsengobe, dvs uppblött porslinslera ungefär lika tjockt som filmjölk. Det ger en vit yta.


12 oktober 2023

Vi tömde elgasugnen. Ett element hade bränt av längst ner, vilket gjorde att en del saker inte blev helt utsmälta. Annars ganska bra. Snygg Temmoku. Jag tror att det är min favoritglasyr för tillfället, och nästan alltid annars också. Temmoku betyder Himmelens öga, som var namnet på ett kinesiskt kloster där den här glasyren togs fram för snart 1000 år sedan. Temmoku är japanska. Tienmu på kinesiska. En bra temmoku är svart där den ligger tjockt och brun på kanter och andra ställen där den ligger tunt. 

   Lite fundersam över den servis som jag håller på med till kunden Mattias E. Ett jobb som det gått troll i. Han har redan lämnat tillbaka en omgång för att den inte stämde med de koppar han köpt in och tydligen skar sig mot kökets färg. Kopparna har en slags blågrå ton som jag inte begriper hur den blev till, men bevisligen är gjord av mig. 

   Avslutade fyra tekannor i stengods som jag drejade för några dagar sedan. Stengodset är mycket mer tillåtande än porslinet. Jag jobbar mycket  med en lera som heter 152-1109 flecked stoneware från Potclays i Stoke-on-Trent. Det fanns en tunna med spillera i en verkstad på Rörstrandsgatan, som jag hyrde in mig i 1987. Sedan  dess har den leran följt mig. Ibland blir jag trött på de där tillagda järnprickarna i leran. Men den är stadig och bra att dreja i. För en tid sedan hade jag besök av Jakob Ker Lamb och Leo Frodell som är chefskockar på den fantastiska restaurangen på Ett hem. De skulle beställa lite saker till restaurangen.

Men :

  • Vi vill inte ha sådan där lera med prickar i. 

  • Varför inte då? 

  • Jo. Nu när industrin försöker göra saker som skall se handgjorda ut så lägger de prickar i leran  och då kan folk tro att de tallrikar vi har inte är handgjorda. 

  • !!!


13 oktober 2023

En vacker oktobermorgon. Trädgården sprakar av färg. Dagen börjar med ett besök på gymmet. Jag går på Friskis&svettis i Orminge en eller två gånger i veckan för att bromsa kroppens förfall. Alltid lika nöjd med mig själv när jag gjort ytterligare ett pass. 

    Klas Billengren kom och hjälpte mig att byta element i den ugn jag kallar Alexanderssonugnen. Det är en gammal gasugn som jag köpte av Thomas Alexandersson i Skåne, och sen lät bygga om till elgasugn med hjälp av Åke Petterssons anvisningar. Man bränner hela bränningen med el, men vid 850-900 grader så startar jag två gasbrännare som skapar en atmosfär i ugnen med ett underskott av syre. Lågorna äter upp syret och därmed den oxid som finns i glasyrerna. Man får en helt annan glasyrpalett än i en elugn. 

Förr i tiden så brändes alla ugnar med ved. Det fungerar på samma sätt. Eld som eld. Man får samma reducerande atmosfär. Och de klassiska  vackra glasyrerna celadon, temmoku, chün och oxblod för att nämna de viktigaste ”dör” i en elektrisk ugn där syret är kvar. 

    När vi skulle sätta på ugnen för att kolla att allt funkade så visade det sig att styrinstrumentet som jag köpte av Göran Olsén på Gustavsberg för 20 år sedan hade lagt av. Displayen var svart men ugnen gick. Ytterligare en ugn som var trasig. Man kan väl säga att stämningen inte var på topp. Senare under eftermiddagen  så ringde han. Det elfel vi hade för några veckor sedan och som slagit ut de andra ugnarna kunde tydligen leda till att olika apparater kunde funka till man slog av elen, till exempel för att reparera något, och sedan slås ut när man försökte sätta igång dem. Allt enligt en elektriker på Boo Energi, och de borde ju veta. På måndag måste jag ta en diskussion med dem. 

   Drejade skålar till en beställning från familjen H. Glaserade och brände koppar till Restaurang Frantzén. 

  På kvällen var min fru Marika och jag på releasefesten av Marikas dotter Flora Wiströms tredje roman ,Här ruvar havet, på en liten restaurang på Söder. Folkligt, festligt och fullsatt   av alla dessa underbara och begåvade 30-åringar. Flora läste ur boken och blev intervjuad av sin redaktör på Norstedts. Trevlig kväll. 


14 oktober 2023

Lördag = trädgårdsarbete. Slutskördade äpplen, päron och tomater. Gjorde rent till hönsen. Städade ur växthuset. 

   Butiken var öppen som vanligt och passades av Annali Andersson och Dana Gilliland. Annali var lärling hos mig i flera år när hon gick på Hantverksakademin. Nu är hon här ibland och jobbar. Dana är min bonussons fru. De flyttade hit för några år sedan från Kalifornien  och hon har funnit sig tillrätta i min verkstad.  

  Tre sällskap i butiken och en dagskassa på 5500. 


15 oktober 2023

När Gud nedtecknade budorden och skrev det tredje budet ” Tänk på vilodagen så att du helgar den” , så tänkte han inte på de som har en trädgård. Dagen ägnades åt att skura växthuset. På kvällen kalas för Marikas mamma – 86 år.


16 oktober 2023

Äntligen måndag. Det där med ”Av lust” som rubrik låter lite kladdigt. Lite som ett sånt där hemmahosreportage i inredningstidningarna. ”De har skapat sin dröm” . Nu lutar jag mer åt ”Jakten på mittpunkten”. Det är vad drejning handlar om – att hitta mitten och sedan hålla balansen medan man strävar utåt. Och allting snurrar.

   Budskottet lämnar sakerna från utställningen med Hantverkarna på Stadsmuseet. Göran Olsen kommer förbi och lagar den trasiga ugnen. Min lärling Sigrids handledare på Hantverksakademin kommer förbi för att kolla hur det går. 

   Jag beskickar skålarna från i fredags. Och Sigrid börjar jobba med de små rektangulära tallrikarna på fot som skall till Gordon Ramsey. Det verkar vara något missförstånd med måtten. Till slut får jag tag på Kinn Collective i England som är de som sköter upphandlingen. De har skrivit fel. Det skall vara 13x6.5 cm. En gång i tiden gjorde jag de här tallrikarna till Sydkoreanska ambassaden, men då var de betydligt större 27x13,5. Det var ambassadörens fru, Mrs Lee, som beställde dem. Hon beskrev vad hon ville  ha och jag gick hem och gjorde. 

Sen tog jag ned dem i storlek och presenterade dem för Björn Frantzén när jag jobbade för honom. De serverade en kräftstjärt på den. Nu skall Mr Ramsey ha 24 st till en restaurang i Florida. En av de få riktigt originella saker som jag gör.

   Jag drejar koppar åt familjen H för att avsluta den beställningen och sen en stor skål och en stor kanna som kanske kommer med på utställningen. Samt gör en ny skål med lock åt Gordon. ( Han har förmodligen inte en aning.) Den skall var 10 cm i diameter istf för 6 cm och ha ett lock som man kan vända upp och ned på och använda när man äter. Det blev mycket bättre än den lilla skålen. 


17 oktober 2023

Budskottet kom och hämtade koppar till Frantzén och 50 muggar utan hänkel till SanaLabs. Beskickade och hänklade koppar. Lyckades till slut, efter diverse turer fram och tillbaka, få ordning på tullhandlingarna till leveransen till Schweiz. Pratade med Hanna Grill, Konsthantverkarnas intendent, om utställningen. 

   Eftermiddagen gick till att glasera och sätta Naberugnen för en oxidationsbränning. Inte klar förrän strax före kl 19. Det mesta skall förhoppningsvis vara med på utställningen. Mycket gult och vitt. 

   Sigrid jobbade med att göra kavlade små rektangulära tallrikar på fot som skall till Gordon Ramsey. Jag gjorde färdigt deras nya skål med lock. Den blev bättre än den förra. Plåtade och mailade bilder och fick omgående svar: ”Kör”.


18 oktober 2023

Drejade porslin. Jag har en tanke om att kombinera olika leror. Förutom de vanliga benvita stengodslerorna så vill jag göra stora skålar och tekannor i fylelera och tallrikar, soppskålar och dessertskålar i porslin. Idag blev det dessertskålar med bred kant i porslin.

Glaserade och satte elgasugnen.


19 oktober 2023

Brände el/gasugnen.  Den gick på vid pass kl 3.00 på natten. När jag kom upp vid lite över 7 så var det 574 grader. Vid kl 10.30 så tände vi gasen. Jag har två brännare i ugnen och kopplar en P11 flaska till dem. Det är lite oroligt när jag bränner med gasen. Kollar varje kvart hur det går. Dörren till verkstan står öppen för att släppa in frisk luft. Och brännarna låter. När bränningen är klar infinner sig ett lugn. Och en otålig väntan på att få öppna och se resultatet.    


20-23 oktober 2023

Ledigt. Min kusin Ebba Forsberg gifter sig med sin Andre´ i Begur i Katalonien. Vi har slutat flyga, men gör ett undantag. 5 år sedan sist.


24 OKTOBER 2023

Tillbaka från kusin Ebbas bröllop. Kaos i huset p g a avloppsproblem. Det stinker skit. 

    Sigrid har tömt ugnarna. Det mesta blev bra. Ett fint fat slog sig. Annars riktigt bra. Och inte minst oxidationsbränningarna i Naberugnen. Den vita matta och den gula – gul ax- med transparent på. Snyggt. Hela dagen gick åt att plocka, slipa bort glasyr som runnit och packa för leverans.  Sigrid monterade slipmaskinen på en skiva och slipade verktygen. Klas Billengren här och satte in ett nytt instrument i Nabern i stället för det som jag fått låna från den snälle Göran Olsén. Ingen drejning. På kvällen bokklubb. Vi diskuterade Jävla Karlar av Andrev Walden. Underhållande och läsvärd. 


25 oktober 2023

Idag är det 10 år sedan Hertha Hillfon dog. Hon betydde mycket för min utveckling till att bli krukmakare. Jag var hos henne i olika perioder. Först när jag var i sena tonåren och fortfarande gick i gymnasiet. Då var jag hos henne på lov och ibland efter skolan. Jag fick sitta modell, kavla lerskivor och göra egna saker. Sedan på 90- och 00-talet då jag var professionell keramiker. Då gjorde jag i ordning lera, blandade glasyrer, hjälpte till att sätta ugnar och flytta runt skulpturer inför visningar. Det var som att hon stämde sitt instrument. Om en skulptur skulle upp på ett podium vid fönstret så måste de anda skulpturerna också flyttas för att skapa harmoni. Jag lyfte och flyttade hennes hundratusenkronorspjäser. Ibland ensam. Ibland med någon av hennes favoritkompisar som Bosse polis och Björn polis, två stadiga grabbar som hon hade ett gott öga till. 

    Drejade små skålar i porslin som skall bli glasyrprover. Körde M till Centralen. Hon skall hålla föredrag på Trädgårdsföreningen i Göteborg. Ensam i verkstan och drejade för fullt- 30 skålar med lock till Gordon Ramsey i röd stengodslera. Det skall få järnröd glasyr. Tanken med skålen är att locket skall kunna vändas upp och ner och ställas på bordet bredvid skålen och sen kan man använda det när man äter. Lite klumpig form tycker jag. 

    Huset stinker fortfarande. Svårt att få tag i rörmokare.


 

26 oktober 2023

 

Hela dagen gick åt till att beskicka Gordon Ramsey-skålarna. Alla lock måste passa till alla skålar. Väldigt pilligt. Fortsatte med att beskicka porslinsskålarna. Jag blir mer och mer förtjust i porslinet. Man kan driva det till att bli så tunt. Det skall bli spännande att se hur det uppför sig i bränningen.


27 oktober 2023

Vissa dagar undrar man vad man håller på med. Dagen går utan att något blir gjort.  

Dvs  det som blir gjort är inte det som borde bli gjort i verkstan. Först så kom rörjouren, som vi beställde på morgonen, och skruvade loss toaletten  för att identifiera skitluktens ursprung. Sen kom en kille från Boo Energi och vi gick igenom vad som hade hänt när elsystemet kollapsade och vilka apparater som hade gått sönder. 

   Drejade ett fat. Glaserade och blandade en hink Copper red, som trots namnet är en grön glasyr. En av de glasyrer jag använt längst. Hittade den en gång i tiden i Bernard Leachs bok A Potter´s Book. Den blir fint grön i oxiderande bränning ( elugn), men röd i reducerande (ved eller gas). Jag använder den i elugn. Den är fin men stämmer inte med mitt övriga glasyrprogram. 

    Dagen gick fort och jag känner mig alltid lite frustrerad när jag inte hunnit med vad jag vill. 

    Skickade ett trasigt instrument till England för reparation. 

    Regn och kyligt. Inga besökare i butiken. Jag tror det ekonomiska läget påverkar. 


28-29 oktober 2023

Helg. Jag hade hoppats kunna smita ner i verkstan, men det blev inte så. Fint väder och arbete i trädgården och i hemmet. Vi eldade upp grenar och ris. M gjorde fint till hönsen. Jag skurade rent kylskåpet och gjorde rent bakom. Vi har funderat på om den konstiga lukten beror på att det ligger en död mus under kylskåpet men jag hittade ingen. 

   Några besökare i butiken. 

   Söndagsmiddag med några av barnen och deras familjer. 


30 oktober 2023

Måndag! En dag vid drejskivan. Bestämde mig för att göra klart beställningen till Forum förlag. Drejade stora uppläggningsfat, kannor och krukor. Glaserade och satte Naberugnen. 


31 oktober 2023

Beskickade. Glaserade och satte el/gasugnen. 


1 November 2023

Klockan 03.00 gick Alexanderssonugnen igång med el. Strax efter 10 satte jag på gasbrännarna. Det gäller att hitta balansen och tillföra lagom mycket gas. Det får inte börja ryka ur ugnen, men när jag öppnar titthålet i dörren så skall det titta ut en låga. Ungefär var 10:de minut kollar jag ugnen. Elden äter upp syret, eller reducerar det så att det blir ett underskott av syre i ugnen. Det påverkar glasyrerna. Och vissa glasyrerna behöver det för att komma till sin rätt. Inte minst järnoxid och kopparoxid är känsliga för eldens påverkan. Jag låter brännarna var på mellan 850 grader och bränningen ut. Vid 14.30 så har bränningen nått 1270 grader och stått på den temperaturen i en halvtimme.  Då slås ugnen av. Jag stryper gasen,stänger  igen alla öppningar och slår av fläkten som gått för fullt. Då infinner sig ett lugn i verkstan. Sen är det bara att vänta i 2-3 dygn innan det går att öppna ugnen och se hur det blev. 

   Jag drejade assietter och tallrikar i porslin. Porslinet är annorlunda än stengodset.  Finkornigare och mer svårbalanserat. Det krymper mycket mer och slår sig lättare. Men det finns något i den där vita mytomspunna leran som lockar mig och glasyrerna kan bli väldigt vackra. Jag har försökt flera gånger att ta fram en kollektion i porslin men misslyckats. Nu gör jag ett nytt försök.


2 November 2023

Svår dag. Fylld av tvivel. Vad håller jag på med? Det här blir inte tillräckligt bra!

Jag har visat det här förr!  Vem är jag?  Vad vill jag med den här utställningen? Det här duger inte!  Jag vill bara stänga ute världen och krypa ner under täcket. 

    Drejar soppskålar i porslin.


3 November 2023

Porslinet kräver mycket större noggrannhet. Det är inte min starka sida. Anstränger mig att möta kraven. Beskickar och putsar. Det är som att allting syns, minsta ojämnhet.

Det nya instrumentet till Naberugnen verkar göra så att ugnen bränner lite högre. Beställningen till Gordon Ramsey får inte misslyckas. Järnröd glasyr på röd stengodslera. Leran tål inte mer än 1250 grader då börjar den bubbla sig. Samtidigt får glasyren inte brännas för lågt då smälter den inte ut. Det är bråttom men jag bestämmer  mig för att sätta en provugn med bara några saker. Jag sätter ugnen på 1220 grader och hoppas på att den skall nå strax under 1250. För att mäta sätter jag in två käglor. De mäter temperaturen mycket mer exakt än elektroniken . Kägla 6 viker sig vid 1222 grader och kägla 7 vid 1240. 


4 November 2023

Det regnar. Det är november. Tömmer reduktionsugnen tillsammans med Sigrid som skall passa butiken idag. Det mesta är bra. Tekannorna blev bra, mest temmoku , celadon och chün. Fatet i fylelera har en stor spricka i botten och en skål i porslin har slagit sig. Annars blev det en väldigt lyckad bränning med 12 nya tekannor.

    Fyller i ansökan till Konstnärsnämndens arbetsstipendium. Jag har fått arbetsstipendium två gånger. Otroligt skönt med tillskott i ekonomin. Det ger en möjlighet till att leka och experimentera mer, att utvecklas. 

   De senaste lördagarna har det varit ganska tomt i butiken. Men idag kommer det många. Och försäljningen tickar på. Avslutas med besök av den otroligt framgångsrike unge företagsledaren som gillar mina saker. 


6 November 2023

Öppnar provugnen. Käglorna har vikt sig. Och resultatet är bra. Min aning att ugnen brände för högt var korrekt.  Nu vågar jag glasera allt och bränna. Om jag inte testat och bränt till 1250 enligt instrumentet hade ugnen varit uppe i över 1280 grader och allt hade varit förstört. 

    Drejar tallrikar i porslin. Sigrid kavlar lerskivor som vi skall bygga ljusstakar av. 

    Lånar ut saker till fotografering för Allt om mat.


7 November 2023

Börjar dagen med att städa.

    Drejar ljushållare till ljusstakarna. Det är en 30x16 cm och 2 cm tjock platta som står på fötter. På den fäster jag fyra ljushållare och så blir det en adventsljusstake. Från början var det den där tallriken till koreanska ambassaden,  som fick bli en adventsljusstake. 

   Sigrid skär rent plattorna och jag fäster ljushållarna. Ett ganska tidsödande pyssel.

   Beskickar porslinstallrikar, men de är inte riktigt torra.

   Sigrid städar inför morgondagens fotografering. Karin Björkquist skall ta bilder inför utställningen. 

   Jag avslutar dagen med att dreja en stor skål av 9 kg lera. Jag mår inte riktigt bra om jag inte har gjort något nytt.


8 November 2023

Fotograf Karin Björkquist här för att ta bilder till vernissagekort och press. Det blir en tuff bild där jag håller ett fat framför ansiktet, en bild på en vagn med grejor och en med ett fat och en tekanna. Karin fotar alltid i naturligt ljus. 

    Monterar adventsljusstakar. Blandar glasyrer. 

    Slänger skräp. 

    Fortsätter på ansökan om arbetsstipendium från Konstnärsnämnden. Man skall beskriva sin verksamhet och ladda upp bilder på det man gör. Hinner med beskrivningen.  


9 November 2023

Glaserar och sätter ugnar. Sen får jag feeling och drejar fem stora fat och en stor kruka som jag skall montera ihop av två delar. Man drejar den undre delen på en platta, mäter noggrant och drejar den övre delen på en annan platta. De får stå kvar på plattorna och man vänder på den del som skall vara överst och passar in när de har torkat så pass att de är stabila. Det är viktigt att mäta på millimetern. 

    Sigrid hjälper mig att packa sakerna som skall till Gordon Ramsey.       


10 November 2023

Bränner elgasugnen. När gasen går på kräver den mycket passning. Det skall var så pass mycket tryck att lågan precis tittar ut genom kikhålet i dörren när man tar bort stenen som täpper till hålet. När gas förbränns så blir flaskan kallare, men jag sätter ner den i varmt vatten för att få ett jämnare tryck. Man måste ändå passa och vara vaksam på om gasen tar slut i flaskan så  att man måste byta flaska. 

     Monterar vasen. Den passar precis. Och är tillräckligt mjuk så att jag kan forma den. 

    Resten av dagen ägnas åt frakter och tullfrågor. Skaffar kundnummer på DHL express och priset på frakten till Ramsey sjunker med 2000 kr. Sen har jag ett problem med en kund som fått sina saker fraktade till Schweiz där hon bor. De har fastnat i tullen. De kräver moms fast hon betalt moms här, när hon handlade i butiken. Jag har gjort fel i hanteringen av fraktdokumenten. Tullfrågor och transportproblem kan få mig att totalt tappa humöret. 


11 November 2023

Krattar löv. 


12 November 2023

Umgås med min son Johan och hans familj. Mera löv sen. 

Tömmer ugnen. Bra bränning.

Ser över ansökan till Konstnärsnämnden. Laddar upp bilder och trycker på sänd. Praktiskt taget hela konst och hantverkssverige sitter nu och plitar på sina ansökningar. I april får vi veta vilka som är de lyckliga. 


13 November 2023

Drejar tekannor. På 90-talet hade Gösta Grähs en utställning som hette 100 tekannor. Den påverkade mig mycket. Jag har kvar boken som Majlis Stensman skrev. Ibland tänker jag att jag skulle vilja göra samma sak. Jag har ca 40 tekannor till utställningen med de som jag drejade idag. Men alla kanske inte passerar nålsögat. Det kanske inte blir 101 tekannor. Funderar på att sätta upp en smal hylla som går  längs väggen med en tekanna var 30 cm. 


14 November 2023

Ibland känner jag mig som besatt. Vill göra mer, bättre, större. Monterade tekannor. Mycket jobb kvar. Glaserade och satte el/gasugnen. Det tog hela eftermiddagen. Sigrid drejade ljusstakar och burkar. Jag trivs väldigt bra med att ha henne i verkstan. Vi kan prata och vi kan sitta tysta i timmar. Hon har ett ”bra öga”. Kanske lite för kritiskt till sina egna saker. Om hon orkar sitta och dreja samma sak om och om igen så kan hon bli en bra krukmakare. Annars blir hon en bra formgivare som kan keramik. 

   När hon hade gått för dagen så drejade jag en stor vas, 8 kg till undre delen och 6 till övre. När jag satt ihop den imorgon så kommer jag bygga på den ytterligare. Sen gjorde jag en stor salladskål med utvikt kant, ca 42 cm. Den blev snygg i formen.  Efteråt så kände jag mig lite hög. Jag vill mer, bättre, större.  


15 November 2023

Jag började med att åka och köpa gas, 2 stycken P11or, och uträtta lite ärenden i Orminge centrum. Ugnen startade vid 4-tiden på morgonen, och när jag väl kom in i verkstan så var den på över 700 grader. Jag sätter på gasen vid 850- 900 grader.

   Det gick bra att foga ihop delarna till vasen. Sen jobbade jag med att få till en snygg form. Funderade mycket på avslutningen. Avslutningen på en skål eller kruka bestämmer hur vi uppfattar den. Det är lite som en människas frisyr. Jag bestämde mig för att ha en kort hals och inte lägga till något. Vasen blev drygt 50 cm hög. Inte mycket i höjdhopp, men på drejskivan så är det högt. 

    Tände gasen vid 11-tiden. I början hade jag en del problem med svart rök som jag inte haft förut. Jag ökade syretillförseln i brännarna och ökade spjällets öppning i taket. Då blev det bättre. Ett tag använde jag en mätare, en oxygen probe, för att mäta reduktionen. Men den har gått sönder. Istället tittar jag på lågan i kikhålet. Den skall precis ”titta ut”. Då är det lagom reduktion. I slutet av bränningen så kommer det upp 10-20 cm höga lågor ur spjället i taket. Men trycket på gasen varierar och det kräver passning. Jag sätter tuben i en balja med varmt vatten för att få ett jämnare tryck. Takfläkten står på fullt och vi måste därför ha dörren till verkstan öppen för att få in luft i verkstan. Man får klä sig lite varmare. 

    Monterade tekannor. Jag slängde två av de tio som jag hade drejat. Men kände mig nöjd med de åtta som var kvar. Snart 40 stycken klara till utställningen. 

   Bränningen klar strax efter kl 15. Skönt med det lugn som infinner sig när gasbrännarna och fläkten stängs av.  


16 November 2023

Planen var att vi skulle städa. Och plötsligt höll vi på med att organisera om hela glasyrrummet. Jag vet inte hur det gick till. Jag som skulle göra förslag till Ekstedt. Glasyrhinkar och glasyrmaterial bytte plats och plötsligt fanns mer utrymme och allt blev luftigare. Något års lerdamm  städades bort ur hörnen och glasyrerna blev mer lättåtkomliga. 

   Glaserade och satte Naberugnen. Den senaste bränningen blev inte bra. En stor beställning av en servis. Jag hade övertygat kunden om att jag skulle glasera i en vit matt glasyr (Cooper 154) som skulle täckas av en transparent blank glasyr. Resultatet skulle bli en gräddigt vit blank glasyr. Men resultatet blev alldeles för matt och utan liv. Jag glaserade om några för att se om det går att rädda och sen några fat och tekannor till utställningen samt uppläggningsfat till en kund. I gul+ transparent, nuka ( en vit askglasyr), järnrött och en grön glasyr. Också några prover på Yasuda chün, som egentligen är en reduktionsglasyr, för att se om den funkar i elugnen också.  

    Jag hade tänkt jobba med Ekstedts saker , men var helt slut och valde att sova middag en timme innan middagen. 


17 November 2023

När jag jobbade hos Hertha Hillfon så retade jag mig på att hon levde som i ett kloster och var så självupptaget fixerad vid det hon gjorde. Det fanns ju en värld utanför. En gång körde jag henne till en djuraffär i Bredäng, ca 3 km från där hon bodde. Hon hade slut på mat till sina duvor och den affär hon alltid handlat hos i Västertorp hade lagt ner. När vi kom fram till Bredäng så blev hon alldeles tyst en lång stund. Sen utbrast hon: ” Är det så här det ser ut! Tag mig härifrån!”  Hon hade aldrig varit i Bredäng 3 km bort. 

   Nu känner jag att jag bara vill stänga av. Stänga av radion. Stänga av alla nyheter: Sluta läsa tidningen. Inte titta på TV. Bara stänga in mig i min lilla värld. Dreja, blanda glasyrer, mata hönsen och laga mat. Jag tänker på det jag gör, och på det jag skall göra imorgon. Kan man kanske bygga ett högt staket, eller en mur mot omvärlden. 

    Skissade på några saker till Ekstedt. Men jag tror inte Florencia blev nöjd. Jag tror hon vill ha ett annat uttryck. Hon hade skickat några bilder från Huls Gallery i Tokyo. En del av de saker som de gör är fantastiskt fina. Men de här var inte i min smak. Jag jobbar gärna för Ekstedt, men utifrån mitt uttryck. Vi får se hur det går. 

   Jag öppnade reduktionsugnen. Blandat resultat. Blå chün blev bra, pastaskålar och koppar. Ett fat som var ok. Ett bra fat i fylelera med celadonglasyr. Men temmokun var en besvikelse. Den smalt inte ut och nästa alla saker måste brännas om. Ett fint uppläggningsfat hade fått en sten mitt på fatets läggyta. Suck! Fin järnröd cylinder. Och några fina porslinsgrejor. 

   Satte en skröjugn. Ugnarna måste gå! Jag får se om jag kan öppna oxidationsugnen imorgon, eller det måste vänta till på söndag. 

   Jag är trött. Marika är trött och på sluttampen av sin andra bok. Den handlar om vildrosor. Vi skulle ha gått på Konstfack och sett Nanna Hans redovisning av sitt kandidatarbete, men orkade inte. Det blev På spåret istället. Lagom ansträngande.


18 November 2023

Ledig från verkstaden idag. Jag hade hjälp av Susanne Sol i butiken. Bra försäljning. 


19 November 2023

Underbar söndag. Solen lyste med sin närvaro. Marika var på syjunta så jag passade på att leka lite i verkstan. Jag försöker något som jag inte vågat så mycket, att bygga skulpturer. När jag var ung och hade varit hos Hertha så ville jag skulptera. Men det blev bara dåliga kopior av hennes verk. Så jag valde att dreja. Och inte bara dreja utan dreja samma saker om och om igen. Något hon aldrig skulle ha gjort. Nu börjar jag bli så gammal att jag skiter i om det blir kopior. Jag försöker ändå. Jag håller på med två skulpturer.  

   Den ena är en fiol. Förebilden är min farbror Lasses fiol, som på outgrundliga vägar hamnat i min ägo. I samband med någon fest på 90-talet så hamnade den i bokhyllan intill en varm lampa och sprack. Sen dess har det dåliga samvetet gömt undan den och det har den inte heller mått så bra av. Nu försöker jag gottgöra mina synder. Den andra är en skulptur om tiden. Om lager av tid som läggs på tidigare lager. 


20 November 2023

Idag skulle mamma ha fyllt år, 102 år. Hon dog 1999. 

    Det blev en konstig dag. Det började lugnt. Solen sken. Vi glaserade och satte Naberugnen. Efter lunch hade jag möte med ledningsgruppen för den nya produktionsdejarutbildningen. Det är Nina Bergqvist på Formakademin i Lidköping som ligger bakom initiativet. I januari startar en  tvåårig utbildning med 9 elever. Utbildningen kommer att ta in tre omgångar elever. Sedan läggs den ner. Nina bad mig sitta i ledningsgruppen tillsammans med Eva Paradis från Paradisverkstan på Öland, Lisa Wohlfahrt från Mölle Krukmakeri och Dorte Visby från Danmark. Vi hade ett första lite trevande möte via Teams och diskuterade en del principer kring utbildningen och tog beslut om vilka som skulle antas i den första kullen. 

    Jag hann inte mer än glasera klart efter mötet så kom Marika upprörd ner i verkstan. Vi hade haft påhälsning av duvhöken. Marika hade hittat hen inne i det öppna hönshuset kalasandes på en levande höna medan en annan höna låg död bredvid. Hon fick ut höken ur hönshuset med hjälp av ett kvastskaft och nu var det dags för mig. Jag måste hämta yxan och huggkubben. Det fanns inget annat att göra med hönan som levde.  Jag har nackat både hönor och tuppar tidigare. Det kräver alltid en del självövervinnelse att låta yxan skilja huvudet från kroppen och känna hur kroppen fortsätter att sprattla. Några gånger har vi gjort Coq au vin. Men den här gången kunde vi inte förmå oss. 

   Ett sätt för mig att bli lugn är att dreja. Idag 15 salladsskålar. När jag satt där så hörde jag hur det small, men jag begrep inte varifrån. Jag fortsatte att dreja men det kom flera knallar. Jag gick in i ugnsrummet. Ugnen var på lite över 400 grader och jag hörde några mindre explosioner från ugnen. Jag stängde av och efter en stund kikade jag in och något hade definitivt exploderat. Det har aldrig hänt mig förr att något exploderar under en glasyrbränning. I morgon får jag tömma och se vad som hänt.   exploderar under en glasyrbränning. I morgon får jag tömma och se vad som hänt.


21 November 2023

Det blev att ta fram dammsugaren. Tur att jag var i verkstan och märkte att något hände i ugnen. Skålen var pulveriserad i myriader små bitar och i stort sett varje annan skål i ugnen hade små bitar som skulle ha bränt fast och gjort dem oanvändbara. Jag sanerade ugnen och satte om den. Glaserade och satte el/gasugnen. Drejade 15 koppar. Sedan var dagen över.


22 November 2023

Annali Shulin Andersson var här och hjälpte mig med pastaskålar. Annali var lärling under två år, i Hantverksakademins regi, och har utvecklats till en duktig keramiker med egen stil. Hon har ingen egen verkstad utan jobbar på Skansen, hyr in sig i Stina Neanders verkstad i Gubbängen och kommer hit ibland. Ibland jobbar hon åt mig. Det blir mest pastaskålar. Jag skulle kunna dreja hur många som helst och det är ändå för få. Annali hjälper mig att fylla på. Idag blev det drygt 20 stycken. Jag drejade  dessertskålar och koppar. Hela bordet var fullt när dagen var över. 

     Samtidigt gick elgasugnen. Den startade vid 3.00 i morse och vid 10.30 kopplade jag på gasen. Fläkten på taket går för fullt och för att kompensera det så måste vi ha dörren öppen. Det blir kallt i lokalen och fläkten låter. Jag planerar att sätta in fler ventiler i väggen och dra rör rätt in i ugnsrummet. Det är skönt när bränningen är över. Det lägrar sig ett lugn när vi kan stänga av fläktarna och inte behöver springa och kolla gastrycket. 

   Nöjd med min dag. På kvällen var jag och Annali på föredrag på Oriental Ceramic Society. 

Joel Stuart Beck och Emil Österholm pratade om reduktionsbränning och gamla glasyrer inför ett 20-tal åhörare på Café Utsikten på Rehnsgatan 20. 


23 November 2023

Drejar fat och hänklar koppar. Drejning är jakten på mittpunkten. Man måste hitta mitten. Sen kan man forma leran utifrån det. Gå utåt och uppåt utan att tappa balansen. När jag var ny som krukmakare trodde jag att man måste ta vissa grepp. Men sedan har jag förstått att det finns många vägar som leder mot mitten. Det viktiga är att man tar makten över leran och hittar mittpunkten. Det är som livet i stort – man måste hitta balansen och vara stark nog att ta makten över sitt eget liv.


24 november 2023

Ekstedt vill ha två assietter och en skål. Jag har fått referensbilder. Det skall vara lite ”arty”. Inte alls i min smak. Försöker hitta min variant. Svårt. 


25 november 2023

Bra dag i butiken. Många besökare och god försäljning. På kvällen 40-årsfest hos Sigrid. Trevligt kalas och roligt att träffa hennes vänner. Vi var inte hemma förrän vid 1. 


26 november 2023

Ledigt


27 november 2023

En sådan där dag då inte mycket blir gjort. Får ett mail om att jag måste godkänna  att transportföretaget som skall komma med leran 1109 från England kan införtulla och att jag skall betala införtullningen. Men jag har redan betalat CTM Doncater som jag köpt leran ifrån för att de skall sköta det. Efter diverse mail fram och tillbaka  så löser det sig.
   Min son Johan kommer med dottern Darja. Johan är duktig på att måla och skall sälja några av sin tavlor i butiken. Vi umgås och äter lunch. Hinner glasera några skålar innan jag skall in till tandläkaren i stan. 

   Besöker Konsthantverkarna för att kolla in galleriet. Mäter och funderar hur jag kan bygga min utställning. Kanske skippar det där med det röda bordet. Men jag skall nog ha en hylla  med tekannor som löper längs vänstra väggen. Och ett bord i mitten.  


28 november 2023

Ute är det vinter. Det snöar och vägarna är hala. 

   Det finns mycket att glasera. Jag har drejat olika typer av fat som jag målat med järnengobe för att få en mörk bakgrund. Jag tycker att min vita matta glasyr (Cooper 154) blir fin med transparent glasyr ovanpå. Jag har också en beställning till familjen H som vill ha samma fast utan järnengobe. Jag glaserar hela dagen och sätter på ugnen när jag upptäcker  att jag använt fel glasyr. SUCK!!!! 

   Jag får stänga av ugnen och ta ut allting och skölja av glasyren. Inte en av mina bättre dagar. 

   Glaserar och sätter elgasugnen.  


29 november 2023

Bränner elgasugnen som uppför sig konstigt. Plötsligt stängde gasen av trots att tuben var full och brännarna gick för fullt. Ströp gasen och tände igen. Trycket varierade mycket, trots att flaskan stod i vatten. Jag måste prata med någon om det här. Till slut stabiliserades bränningen och gick i mål i vanlig tid efter ca 10,5 timmar. 

   Karin Björkquist här för att ta om bilden till vernissagekortet och ta en porträttbild. Den porträttbild jag använder börjar bli lite för gammal. Jag kan inte låtsas att jag är en 62-åring med mörkt hår längre. På bilden till vernissagekortet håller jag upp ett fat för ansiktet. Vi tyckte den förra var jättebra till dess att vi plötsligt upptäckte att det såg ut som om fatet buktade framåt. Som om jag visade upp baksidan. Och sen gick det inte att se det på något annat sätt. Så vi tog om bilden idag med ett annat fat. Det blev mycket bättre.

   Glaserade och satte om Naberugnen. Den gick igång när elgasugnen var klar.  

   Kort dag. Slutade vid 3 för att åka in och höra på Marikas dotter Flora Wiström prata om sin nya roman Här ruvar havet på Gamla Stans bokhandel. 


30 november 2023

Jag undrar när leran som jag beställt kommer.  I mitten av september beställde jag och betalade ett ton 1109 från Potclays. Och nu äntligen skall den vara på gång. Jag oroar mig för hur leran skall klara kylan under transporten. Mailar och får besked att den kommit till Göteborg och förmodligen kommer på måndag. 

    Drejar burkar och ”teskålar” som i bästa fall blir klara till julförsäljningen nästa helg. Sigrid kämpar på med ljusstakar och burkar. Vi har en utbildningsplan för henne och nu i november står det burkar med olika lösningar för lock. Hon är duktig. 

   Klimatkonferensen i Dubai börjar. 


1 december 2023

November gick fort och det är fortfarande snö och kallt. Padeltthermen gick på kl 03.00. Den innehåller en stor kruka, och lite pastaskålar och dessertskålar. Krukan är glaserad i järnrött och skålarna i Ying-Ching glasyr. 

   Annali, min förra lärling, är här. Ibland är hon anställd och får lön för att dreja mina saker. 

Ibland är hon här och hjälper mig halva dagen mot att hon får göra sina egna saker den andra halvan. Jag står då för material och bränningar. Hon står också i butiken en dag i månaden. Hon har blivit en duktig krukmakare med eget uttryck, och säljer på både Liljevalchs butik och på Sven-Harrys. 

    Beskickar och gör färdigt burkarna.  Jag drejar 10 kannor. Bränningen gick enligt plan. 

    På kvällen bokklubb där vi diskuterar Nethanyahus av Joshua Cohen.


2 december 2023

Tömde elgasugnen. Bra resultat. Bra försäljning i butiken.

     På glögg hos Niklas Ejve, silversmed och medlem i Konsthantverkarna. Trevligt. Pratade lite med Anna Lena Lodenius om hennes bok om IB-affären. Lite starstruck.


3 december 2023

Tömde och satte Paddelthermen med en ny omgång glaserade skålar. 


4 december 2023

Väldigt kallt. Drejar soppterriner, ett fat och en kruka som jag drejar i två delar. 

 Först drejar man den nedre delen.  Och formar kanten som en vass ås. Drejar sedan den övre delen, mäter noga och ser till att kanten får ett dike som passar på åsen. Det är ett väldigt bra sätt att bygga upp stora krukor. Man drejar i sektioner som man fogar ihop.  Bränner Padeltthermen. Sigrid ledig. 

   På kvällen möte på Konsthantverkarna. Thommy Bindefeld och Elin Lervik berättar om Svenskt Tenns sätt att jobba. 


5 december 2023

Skickar prover till Ekstedt. De är inte helt nöjda. De skickar bilder på en tjock, osymmetrisk assiette som jag gjorde för nästan 10 år sedan. Jag lovar att återkomma med nytt förslag innan jul. 

    Äntligen kommer leran som jag beställde i september. 1000 kg 1109 från Potclays. Pallen är dåligt packad och välter när den lyfts av från flaket. Vi bär in och stuvar. Ett bra träningspass. 

   Glaserar och sätter elgasugnen. Glasera kan ta hela dagen om man skall ha många olika glasyrer i samma bränning. Klar först kl 20. Dödstrött. Men mailar ut inbjudningar till helgen. 


6 december 2023

Vi börjar göra i ordning inför julöppet i helgen. Jag brukar tillsammans med mina grannar och vänner Linda Ljunggren, Eli och Nina Keller ha öppet-hus inför julen.  Sigrid bestämmer sig för att börja med att göra ordning i det s k teknikrummet, ett kombinerat pannrum, ombytesrum, förvaring av verktyg  och plats för kulkvarnen. Där inne råder en oöverstiglig röra. Men hon räds inte. Hon älskar att skapa ordning och ger sig i kast med uppgiften med liv och lust. Jag har skjutit på uppgiften i flera år. 

   Jag går igenom allt jag drejat till utställningen. Väljer ut 20 tekannor, de andra får gå in i butiken. Ser över fat och skålar, och skiljer agnarna från vetet. Utställning eller butiken. Det som går till butiken är inte dåligt, men det kanske inte passar in eller så måste jag välja eftersom allt inte kan visas. 

   Kunden Mattias kommer till butiken och hämtar en servis han beställt. Jag är väldigt nervös och stressad. Han har skickat tillbaka en omgång eftersom han inte var nöjd meds färgtonen i glasyren. Men han är nöjd och jag är oerhört lättad.  Skall komplettera med två tallrikar i januari.  

    När elgasugnen går måste vi ha öppen dörr för att klara av ventilationen. Det är kallt. Glaserar och sätter Naberugnen som går på under sen eftermiddag. Hoppas kunna tömma tidigt på lördag.

   Besök av min gamla gymnasiekompis Kerstin L och hennes vän Eva i butiken. Trevligt möte.  De köper några koppar och några tallrikar. 

   När Sigrid är klar med teknikrummet så har det genomgått en förvandling från kaos till ordning. Jag skall åka till återvinningen med en del saker. 

   Tömmer Padeltthermen. Den stora krukan blev bra. Men skålarna längre ner bränns ojämnt. Reducerat på högra sidan av ugnen och oreducerat till vänster. Förstår ingenting. 

   På kvällen otroligt trött. 


7 december 2023

Drejar några fat. En kompis vill ge ett grönt fat till sin fru i julklapp. Jag drejar fyra för säkerhets skull.  Drejar nya förslag till Ekstedt.


8 december 2023

Städar och fixar inför helgen. Känner mig hängig. 


9 december 2023

Julöppet. Precis innan det öppnar så tänker jag- tänk om det inte kommer någon. Några minuter senare är vägen fylld av bilar. Själv ligger jag i soffan och nyser. Tur att jag har hjälp.


10 december 2023

Julöppet andra dagen. Jag proppar i mig lite alvedon och ipren för att kunna vara med. Det är alltid lite lugnare andra dagen. Och dagen börjar trevande, men efter någon timme strömmar det in besökare. En hel del bekanta ansikten, men också många okända. Nytt i butiken är min son  Johan von Reybekiels  två akvareller  med temat ”den bästa dagen”. Han målar bilder av barndomen och sommaren på västkusten. De är riktigt bra. Jag önskar så att någon skulle vilja köpa en.

    God försäljning. Lite nya kontakter. Trevlig dag. Men efteråt är jag alldeles slut.

   Måste fixa födelsedagspresenter till Marika och julklappar. Ligger i sängen och funderar innan jag somnar av utmattning. 


11 december 2023

Dagen efter. Det känns verkligen så. Lite svårt att veta var man skall börja. Dammsuger, torkar golv, plockar. Sigrid kommer och vi pratar om helgen som var. Båda lite upprymda. Hon sålde en del och fick en beställning. Börjar sätta en ugn. Packar saker till Konsthantverkarna. Det blir inte så mycket mer. Jag är alldeles för trött och lite förkyld. 


12 december 2023

Sjuk. Sover hela förmiddagen. Äter lunch. Går och lägger mig. Jag har faktiskt 37,2, men jag är ju man.     


13 december 2023

Lucia. Sover till 9.00 utan att bli väckt av någon skönsång.  Försöker jobba men det går inte. Tillbaka i sängen efter lunch. Idag är det en månad kvar till vernissagen. Jag brukar inte vara så här nervös. Men det känns som jag inte har koll riktigt. Det som inte är drejat på nyårsafton kommer inte  att bli färdigt. Och mellan idag och nyårsafton är det Marikas födelsedag och jul. Svårt att ligga i sängen trots feber. 


14 december 2023

Sjuk. Astråkigt. 


15 december 2023

Det borde vara förbjudet att vara sjuk. Tar covidtest efter att ha pratat med Göran Lager som har covid. Positivt. Ringer 1177 och blir helt förvirrad av informationen. Man skall tydligen inte testa sig utan gå på hur man känner sig. Känner man sig sjuk är man sjuk. Känner man sig frisk är man frisk. Nåja testet bekräftar i alla fall hur jag känner mig. 


16-18 december 2023

Sjuk. Tröööött. Grämer mig över förlorade arbetsdagar. Det var ju nu jag skulle göra klart allt till utställningen.


19 december 2023

Försöker uppamma kraft att gå ner i verkstan. Sen eftermiddag, efter två alvedon och en ipren, så går jag ner i verkstan  och leker med mina skulpturer. Fiolen behöver sin hals. Jag kavlar och formar. Det där med att skulptera har alltid varit svårt. Väldigt roligt  men arvet från HH hindrar mig. Jag gillar inte att göra dåliga kopior, och det hindrar mig från göra något överhuvudtaget. Nu har Hertha varit död i tio år. Och jag kanske inte har så mycket mer än så kvar. Jag kanske bara ska erkänna att jag är inte bättre än så här. Jag gör det för jag tycker att det är roligt. Och, ja, jag har tagit starka intryck. 

   Gör också klart en skulptur som handlar om tid. Om tid som lager och inte som en cirkel. Kanske borde försöka utveckla den. Första försöket. 


20 december 2023

Jag hade tänkt åka in till stan för att köpa några julklappar, men orkar inte gå till bussen och vänder hem. Sover några timmar. 

    Vill pröva att jobba lite i verkstan. Börjar med att dreja några soppterriner med lock. 

Allt flyter på. Det är underbart att känna när lugnet inombords infinner sig. Det är en känsla av lycka och total ro. 

   Jag tar en klump lera, kanske 5 kg,  formar den någorlunda rund och slår fast den på drejskivan. Trampar på gaspedalen, och trycker leran in mot mitten i formen av en kon, avsmalnande mot toppen. I början kränger den, men allteftersom leran närmar sig mitten blir rörelserna lugnare och mindre. Händerna vandrar från basen mot toppen av klösen. När händerna nått toppen så trycker jag nedåt/inåt. Så börjar jag om nedifrån. Vänstra armbågen tar stöd från höften. Om jag trycker på med höften så ger kroppen extra kraft. Drejskivan snurrar och jag överför en kraft. Sakta fogar sig klösen in mot mitten. Jag kan ta ett drejsken, en platta – mina är raka på en sidan och böjda på den andra- för att komma åt de minsta variationerna. Till slut, efter några omgångar med tryck omväxlande inåt uppåt och inåt nedåt så är leran centrerad. Jag har hittat mittpunkten. Balansen. Leran ser ut att stå still trots att den snurrar. Nu kan jag gå vidare. 

   Jag trycker i mitten på toppen av klösen för att öppna lerklösen och arbetar mig nedåt och utåt. Det är viktigt att rörelserna är lugna och att händerna inte rör sig snabbare än drejskivan snurrar. Trycket måste fördelas jämnt annars rör sig leran bort från mittpunkten och förlorar balansen. Händerna söker sig nedåt och utåt till dess att botten är ungefär lika tjock som pekfingret, och utåt så att insidan har samma linje som utsidan. 

   Högerhanden trycker på utsidan från basen och snett uppåt. Vänsterhanden håller emot på insidan och tar emot kraften. Händerna för leran uppåt. Skålen växer. 

   För att lyckas så måste du förhålla dig till mittpunkten. Leran måste fördela sig jämnt så att det är lika mycket lera runtom. Bara så kan du hålla skålen i balans. Tappar du balansen faller allt. 

   Jag glömmer min trötthet. Glömmer allt annat. Jag har aldrig varit hög på droger. Men på lera. Ute är det tyst och mörkt. Jag är väldigt koncentrerad. Känner mig på något sätt oövervinnerlig. 

   Till slut har jag drejat 6 fat av olika storlek och modell, alla på mellan 4 och 8 kg lera. De står på stora bordet tillsammans med soppterrinerna. Så fort jag bestämt mig att det får räcka så känner jag utmattningen. Går upp och sover i en timme.


21 december 2023

Tömmer en ugn som innehåller prover till Ekstedt och ett fat som vännen Niklas B skall ge till sin fru i julklapp. Jag gjorde fyra för säkerhets skull men tre sprack under torkningen. Det går inte att skynda på leran. Men det fjärde blev bra tack och lov. 


22 december 2023

Beskickar faten och soppterrinerna. Det vill säga; jag vänder skålen upp och ner på drejskivan – och den måste då ha torkat så pass att den klarar det – och sen svarvar jag bort överflödig lera, formar en fotring i botten och ger fatet dess slutgiltiga form. Sedan fäster jag handtag, eller hänklar på keramiska, på soppterrinerna och gör hål i deras lock för sleven. 

   När man centrerar så söker man mittpunkten. Och när man sedan drejar så jagar man linjen. En av de saker som skiljer en dålig skål från en bra. Kort sagt, det som gör skålen snygg. Om linjen är osäker, irrationell och inkonsekvent så blir det inte en vacker skål. Lite som proportionerna hos en människa. Eller som klang i musiken. Man bygger linjen när man drejar. Och när man beskickar så finputsar man, tar bort små ojämnheter, korrigerar så att det verkligen blir som man tänkt. 

   Det räcker inte att bara vara snygg, varken för en skål eller en människa. Man måste fungera. En salladskål måste kunna hålla sallad och vara lätt att servera ur. En tekanna måste kunna användas för att servera te. Formen avgör. Och formen bestäms av funktionen.


23 december 2023

Jag har haft utställning på Konsthantverkarna två gånger tidigare, 2002 och 2016. 2016 hette utställningen Finkrog och vardagsbord. Till den så lät jag göra en affisch av en bild som Karin Björkquist tog i min verkstad. Affischen har suttit i min verkstad sedan dess. Idag föll den ner. 


24-25 december 2023

Jul. Lunch med min dotter och hennes familj. Kvällen med Marikas syskon och deras familjer och ett överdådigt bord med mycket god mat. 

   Juldagen. Promenad i Velamsund med klanen Delin. Vi var 30 stycken. Jag är van från min pappas familj. De var 14 syskon och jularna som en slags fattigare variant av julen i Fanny och Alexander. Själv har jag inga syskon och mamma och pappa är döda sedan länge. Marikas familj är en varm gemenskap. Men jag kan också känna mig ensam bland alla svågrar, svägerskor och deras barn. 

    Fortsatt julfirande med Marikas son Froste, och hans familj. 


26 december 2023

Jag älskar det kravlösa lugnet under dagarna mellan jul och nyår. Man sover länge på morgonen. Tar en ännu längre frukost än vanligt. Kanske går en promenad. Funderar på vad man skall äta till lunch.  Äter en lite längre lunch, kanske med ett glas vin till. Sen är man lite trött och tar en lur eller ligger på soffan och lyssnar på Vinter på radion. Funderar på middagen. Äter middag. Ser en film. Och går och lägger sig. 

   Men inte i år. OK. Sovmorgon till kl 8.00 och lugn frukost. Sen är det verkstan som gäller. Vad är det som saknas?  Börjar dreja. Börjar, som jag brukar när jag känner mig osäker,  med det som jag kallar teskålar. Jag väger upp klumpar på mellan 400 och 600 gr, och bara leker vid drejskivan. Prövar olika former; öppna, raka, deformerade. Jag älskar det. 

   Marikas dotter Flora är här. Vi äter ramen, och mina soppskålar som jag gjorde för 20 år sedan kommer fram. Kanske dags att börja göra igen som ramenskålar i temmoku. 


27 december 2023

Ute gnistrar snön i solen. Drejar tallrikar ifall porslinstallrikarna inte blir bra i bränningen. Några fat på fot. Burkar. Två stora krukor som drejas i delar. Glaserar och sätter elgasugnen.  Jobbar tills jag inte orkar längre. 


28 december 2023

Orolig. Tvivlar. Blir det bra?  Räcker det? Det blir lite för likt mina utställningar på Konsthantverkarna 2016 och Kaolin 2021. Nästa gång måste jag göra något annat. När den här utställningen är över och det vanliga arbetet  med beställningar kommer igång så måste jag lämna utrymme för att leka och experimentera mer. Stora saker, dekor och skulpturer. Jag är för ivrig att sätta ihop de stora krukorna. Misslyckas med båda. Faten på fot, burkarna och tallrikarna blir bra. Drejar soppskålar.


29 december 2023

Bränner. Vid 10.30 tänder jag gasbrännarna. Lugn bränning. Drejar små skålar med utvikt kant. Sen deformerar jag kanten. Märker ut fyra ”hörn” på den cirkelrunda kanten, skär sedan med tråd från hörn till hörn för att ändra formen. Och trycker sedan till kanten så att den blir oregelbundet vågig. Drejar sedan ett lock. Det här är en av de få originella former som jag gör. Min hemsida öppnar med en bild där skålen också fått två assietter. Skålen och en assiette är min idé. När jag presenterade den för  Björn Frantzén så vill ville han och hans chefskock Marcus Järnmark att det skulle vara två assietter när jag gjorde den till deras restaurang i Stockholm och Restaurang Zen i Singapore. 

    Den här gången skall skålarna bli järnröda.  


30 december 2023

Börjar dagen med att sätta en skröjugn.  En av de viktigaste skröjugnar som jag bränt. Teskålar, fat, mina skulpturer och soppskålarna som jag snabbtorkat. Jag börjar med att torka sakerna i 90 grader i fem timmar för att vara säker på att de inte sprängs. Sen stiger temperaturen med 110 grader i timmen till 980 grader. 

   Beskickar och gör färdigt skålar med lock och små fat på fot. Kort dag. Måste handla till nyårsafton. Det blir nog bara vi två. Marika är sjuk.  


31 december 2023

Tömmer reduktionsugnen. Det mesta är bra. Några saker har fått skräp i glasyren. En fin tekanna i järnröd glasyr, och några saker till som kvalar in på utställningen. 

   På kvällen äter vi piggvar, skålar i champagne och ser på Gudfadern. 


1 januari 2024

Vaknar sent. Lite ”trött”. Måste deja fler porslinstallrikar. Ibland undrar jag vad jag håller på med. Det är nyårsdag och man borde väl gå en promenad med vänner och äta en långlunch och sitta och snacka. Men jag sitter vid drejskivan. Och vill inte vara någon annanstans. Men det har sitt pris. Om man inte kontaktar sina vänner så hör inte de av sig heller till slut.  


2 januari 2024

Glaserade och satte elgasugnen. Några fat, teskålar, porslinstallrikar, och några soppskålar som blivit befordrade till ramenskålar, efter att vi sent om sidor upptäckt hur gott det är med ramen.  Nu har jag bara några ugnar kvar sedan är tiden ute, dvs det är dags att sätta upp utställningen. Oron och osäkerheten växer.  Skall fatet vara järnrött bara, eller järnrött med nuka i, eller kanske temmoku. Jag våndas. 

   Beskickar och drejar fler assietter, trots att de nog inte hinner bli klara.


3 januari 2024

Människan lever inte av drejning allenast. Man måste även gå till tandläkaren, optikern, banken, handla lite mat och köpa gasol till reduktionsbränningen. Och detta tog större delen av dagen. 

   Beskickade porslinsassietterna och städade. Slaget är över för den här gången.  Jag hinner inte dreja mer. Nu måste de sista bränningarna bli bra. Och jag skall duka upp utställningen i butiken och packa den. Pratar med Hanna om utställningen.  


4 januari 2024

Bränner. Städar. Plockar fram saker som jag ställt undan till utställningen. Väljer och väljer bort. Kill your darlings.

   Snön vräker ner.


5 januari 2024

Trettondagsafton. Sedan början av 70-talet har vi i familjen Forsberg, dvs min pappas familj, träffats på trettondagsafton. Farfar, Karl Filip Forsberg, träffade farmor, Märta Sedvall, på Bibelskolan i Örebro 1912. De fick 14 barn. Farfar var skräddare och målade. Farmor var duktigare än farfar på att måla men hade fullt upp med de 14 barnen. Hon var gravid eller ammade mellan 1915 och 1938. De uppmuntrade sina barn att göra saker med händerna, måla och spela och sjunga. Det och det kristna arvet har präglat min släkt. Min farbror, Lars Lennart Forsberg har skildrat sin familj i en film som heter Min mamma hade 14 barn. Den fick en guldbagge för bästa dokumentär 2001.

     Nu är det bara två fastrar kvar. Men jag har många fantastiska kusiner och kusinbarn. Min kusin Vanja Gyllensköld har vernissage samma dag som jag på Galleri 44. 

     I  början var vi alltid hemma hos Lasse på trettondagsafton. Men han dog 2012. I år träffades vi på en lokal på Rigagatan, åt, pratade, skrattade och tog den årliga bilden. Jag älskar min släkt.


6 januari 2024

Promenad till Velamsund. 

    På eftermiddagen ett försenat julfirande med min son Johan, hans fru Lisa Aschan och deras tre fina barn Igor, Leo och Darja. 

   Tömde ugn. 


7 januari 2024

Nu har jag bara två ugnar kvar. En oxidationsbränning i Nabern och en reduktionsbränning i elgasugnen. Glaserar och sätter ugn hela dagen. 

  Får igång Naberugnen. Den skall bli klar under natten. Några timmar senare så går elgasugnen igång. Nu gäller det. Det måste bli två bra bränningar. Jag behöver tallrikarna och terrinen. Och helst soppskålarna.


8 januari 2024

Det är kallt ute. Jag bränner och packar. Jag är nervös.


9 januari 2024

Jag packar ännu mer. 

   Bokklubb på kvällen. Vi diskuterar Stacken av Annika Norlin. Fascinerande bok, men diskussionen överskuggas av beskedet från en av gubbarna att han fått parkinsson. Oerhört tråkigt att höra. Men jag kan samtidigt inte låta bli att känna tacksamhet för att jag är frisk. 


10 januari 2024

Tömmer ugnarna. Oerhörd lättnad- det blev bra.  Fortsätter att packa. Provdrejar en ny lera från Solargil. 

På  morgonen så fick Budskottet hämta åtta lådor. På eftermiddagen så kör jag in bord, hyllor och ännu mer saker. 


11 januari 2024

Vi ses kl 10 på Konsthantverkarna. Hedvig Westermark har erbjudit sig att hjälpa mig att sätta upp utställningen. Hedvig är smed och driver Smide och Form på Hornsgatspuckeln. Jag vet hur hårt hon jobbar och hur mycket hon har att göra, men tar emot erbjudandet med tacksamhet. Vi har lärt känna varandra genom Konsthantverkarna. Jag kom med -97 och Hedvig var då redan medlem. Vi har suttit i styrelsen tillsammans och pratat mycket med varandra genom åren. Jag har en oerhörd respekt för henne som kunnig och klok, och med en skarp blick. Hon har ett öga, ungefär som andra har ett gehör. Dessutom är hon en pålitlig vän. Strax efter Hedvig kommer Sigrid, och Ulrika som jobbar på Konsthantverkarna. 

   Nu gäller det. Det är över 150 saker nedpackade i lådor som skall bli en utställning. Vi skall välja och välja bort, och vi skall få dem att interagera med varandra. 

    Vi är klara framåt  sen eftermiddag. Allt blev inte som jag hade tänkt mig från början. Skulpturerna kom inte med. Det blev lite färre tekannor än jag hade tänkt mig. Vissa ”darlings” valdes bort för helhetens skull. De stora krukorna kom med, men har väl inte riktigt hittat sin plats i lokalen. Men bordet står där jag tänkt mig. Tekannorna är till vänster på den långa hyllan. Teskålarna fångar blicken längst ner i lokalen. Texterna med utdrag från dagboken sitter snyggt på väggen.(Tack Sigrid och Marika!) Nischerna och fönstret fick vackra men lite oväntade arrangemang.  

    Nu skall jag bara städa och ta hem det som inte fick vara med. 

    På bussen hem känner jag mig nöjd. Jag har gjort det jag kunde den här gången.