Jag har köpt en ny drejskiva

Nu har jag 10 stycken, 8 elektriska och 2 sparkskivor. 

I verkstaden hemma så har jag de elektriska skivorna – 3 Brent och 5 Shimpo. Jag använder alltid samma drejskiva,  en Brent CXC som jag köpte av Bror Börsum i Mariefred 1995. Efter 30 års hårt nötande så finns det en fördjupning i drejtallriken, den stålskiva som man drejar på, som är någon dryg millimeter djup  ca 8-10 cm från mitten. De övriga drejskivorna har jag till praktikanter och till kurser. Den nya sparkskivan skall till verkstan på lantstället Lundnäs i Hälsingland, för att ersätta den danska sparkskiva med blå ställning som står där nu. Den köpte jag av en man utanför Sala. Hans fru hade använt den men nu hade hon gått bort. Tyvärr kollade jag den inte tillräckligt innan vi stuvade in den i bilen och körde norrut. Lagren är slitna och sparkhjulet är skevt. Svårjobbat.

    En bra sparkskiva skall snurra länge. Man sätter fart med högerfoten och sparkar upp en bra fart, och sen drejar man utan motorljud. Lite som att segla istället för att åka motorbåt. Det finns ett lugn i sparkandet och den relativa tystnaden. När jag inredde min första egna verkstad, 4 kvm i vardagsrummet, i det radhus i Hagsätra där jag bodde med fru och två barn under 80-talet, så var villkoret från barnens mamma att det skulle vara tyst, inget brummande motorljud som vibrerade genom huset när hon ville sova. Sparkskivan fick godkänt.

   Många år senare hade jag verkstad i G-studion i Gustavsberg, högst upp i det s k Konstnärshuset. Jag hade övertagit den efter Signe Person Melin och Kenneth Williamsson, (namedropping). Plötsligt en dag, medan jag pysslade och städade i verkstan,  stod det en kille i dörren  och sa:

”Hej!”

 Och artig som man är så sa jag:

”Hej!”

Han presenterade sig och sa att han skulle hyra lokalen under mig. Han var målare och målade tavlor som bestod av lodräta streck i olika färger. Han ville förhöra sig om det var tyst och lugnt i huset. Och jag som aldrig blivit störd sa:

” Javisst, hur lugnt som helst. Om jag spelar musik för högt så får du väl säga till.” 

   Så han flyttade in och började måla sina streck. Efter ett tag så knackade han på dörren och jag öppnade.  Han undrade vad det var som brummade. Det var ett oerhört irriterande ljud som gjorde att han hade svårt att koncentrera sig.

   Jag sa:

” Jag inte hade hört något.”

    Och han sa:

” Nu är det tyst.” 

   Så han gick ner igen och fortsatte med sina streck. Och jag satte mig vid min drejskiva och fortsatte med mina koppar. 

    Det tog inte lång stund innan han var uppe igen. 

”Nu brummade det igen!”

   Då fattade jag. 

”Det kanske var drejskivan?”

 Han stod inte ut med brummandet från drejskivan. När han var där första gången så hade jag inte drejat, och allt var tyst. Vi försökte med gummiplattor under drejskivan. Men det räckte inte. Efter en vecka så var han borta. Jag var där först, så jag fick vara kvar. 

   När du skall köpa en drejskiva så tänk på var du skall ställa den. Och på vilken drejskiva  du köper. Brent är jättebra, men de låter. Shimpo Whisper är tystare. Men en sparkskiva är tystast. Och drar ingen el.