Ligga vid älven, ta ett dopp, läsa en bok. Bara ta det lugnt. Och jag har haft tur med fruarnas lantställen. Min första fru hade ett underbart ställe på Rossö söder om Strömstad i norra Bohuslän. Där var jag mellan 1975 och 1993. Och min fru Marika delar ett fantastiskt ställe i Hälsingland, i närheten av Arbrå vid Ljusnan, där jag nu har varit varje sommar i drygt 20 år.
Men ibland kliar det lite. Och jag har inte bara byggt en vedugn utan också gjort i ordning en liten verkstad i ladan , med en sparkskiva. Ibland smyger jag ut dit och bara sitter och leker vid drejskivan.
Idag bestämde jag mig för att göra skålar där jag skall bearbeta ytan. På en del skålar skar jag med en vass skärtråd så att den runda skålen blev åttkantig. Man skär nerifrån och uppåt, och drar tråden utåt vid toppen av snittet. Man kan variera det på olika sätt. Enstaka snitt, eller täcka hela ytan med snitt. Man kan skära och sedan fortsätta att dreja med en hand och forma inifrån. Det här kan med fördel göras direkt när man drejat skålen.
Jag gjorde också några tekannor som jag delade in i fyra horisontella nivåer. Sedan drog jag vertikala linjer. När skålen blivit läderhård – i allmänhet nästa dag - avlutar jag med att skära i alla ytor som uppstod så att tekannorna blir facetterade. Varje snitt kräver efterbearbetning så att snitten blir snygga och kanterna distinkta. När man skall bearbeta ytan på det här sättet så är det viktigt att man drejar lite tjockare så att man inte skär igenom.
När skålarna har torkat lite så kan man också ta enkla stämplar och tryckta in i ytan. En fyrkantig träpinne och en trekantig kon som man mäter temperaturen med får tjänstgöra som stämplar. Jag hoppas att glasyren skall lägga sig snyggt i stämplarna.
Jag fastnade i verkstan. Så kan man också fira semester.
