Dvs Emil Österholm och Stina Neander tänder ugnen. Själv har jag sovmorgon till 7.30 och byter av tillsammans med Mira Lowejko efter frukosten. Vi glaserade och satte ugnen igår. Jag har tappat räkningen på hur många bränningar som jag gjort i min vedugn, en s k Fast fire downdraft Olsen kiln. Men det här är nog bränning 8, 9 eller 10. Det är en ugn med två eldstäder med ugnskammaren ovanpå. Den är på drygt en kubikmeter och skall gå att bränna hyfsat fort, därav namnet.
Senaste bränningen blev inte bra och jag har fortfarande inte riktigt kommit underfund hur jag skall gå till väga för att få ett bra resultat. Det är där Emil kommer in. Han är något så ovanligt som en expert på vedugnar för keramik. Han har varit med och bränt en gång tidigare och då gick det bra. Nu vill jag att han skall hjälpa mig att knäcka koden.
Först handlar det om ugnsplattornas placering Det gäller att styra elden så att den rör sig jämnt runt hela ugnskammaren. Det innebär att det måste finnas utrymme mellan väggarna och ugnsplattorna. Och att den så kallade bagwallen, den vägg som tar emot flammorna från eldstaden har öppningar som elden kan ta sig igenom. Sluten nederst men ju högre upp desto mer öppning.
Sen pratar Emil om trycket. Vi skall skjuta in spjällen – jag har två ugnsplattor som spjäll i skorstenen. De skall skjutas in så att ca sex centimeter sticker ut på vardera sidan. Trycket i ugnen skall vara så högt att om man tar ut en av stenarna i ugnskammaren som används för att kunna öppna och kika in i ugnen, så skall man knappt kunna blåsa tillbaka lågorna som strömmar ut.
Vi kastar in ved i en eldstad i taget, en fyra fem klabbar. Då mörknar röken som kommer ur skorstenen och när den klarnar och man inte längre ser lågor i skorstenen i höjd med spjället (det går att kika in där för plattorna är någon cm mindre än öppningen) då är det dags att lägga på ved igen.
Ugnen går som en klocka, dvs efter tre timmar är det 714 grader, efter sex 1026 – då drar vi ut spjället två centimeter för att öka draget något, efter nio timmar så visar pyrometern 1230 grader. Samtidigt har käglorna börjat vika sig. Först kägla 7, som smälter vid 1257, strax därefter kägla 9 -1280 grader, och sedan kägla 10 – 1305grader. Käglorna är numrerade och gjorda för att vika sig vid olika temperaturer. De är mycket pålitliga, medan pyrometern mer visar en ungefärlig temperatur. I det här fallet för låg. Kl 15.45 så gör vi det sista pålägget ved och stänger spjällen.
9 timmar och 45 minuter. Ugnen gör skäl för namnet fastfire. Nu är det bara att vänta.