…på väg från Göteborg till Stockholm och reser genom nästan smärtsamt vackert landskap. I morse deltog jag på ett seminarium anordnat av KRO om samverkan med andra företag. Seminariet som var en del av Craft Days hölls på Röhsska museet och dess syfte var att belysa vad man bör tänka på och vad olika typer av samarbete kan ge. Jag pratade om mina erfarenheter av att jobba med restauranger och kockar. Siri Jaffe om att som keramiker jobba med ett stort företag i ett projekt. Och KROs jurist Katarina Renman Claesson om de juridiska aspekter man bör tänka på för att få betalt för sitt jobb.

Jag har jobbat med ca 30 restauranger och kockar genom åren. Just nu håller jag på att avsluta ett stort jobb till en restaurang och ett hotell i Carovigno i Puglia på Italiens klack som snart öppnas av ett svenskt par. Varje sådan stor beställning ger nya erfarenheter.

På seminariet diskuterades bl a förhållandet mellan formgivning och produktion. Jag tar aldrig betalt för att utveckla nya modeller. Utan tänker att jag kan sälja mina försök i min butik och att jag får betalt av kunden för det jag levererar till dem. Som formgivare är man i en annan situation. Vi tog också upp problemet med hur man skall förhålla sig till kantstött gods. Kanske skicka med rekommendationer för handhavande. Garantera en viss mängd ersättningsprodukter inom en viss tid – som man bakar in i priset och gör redan vid produktionen.

Siri Jaffe har ett helt annat uttryckssätt än vad jag har. Hon gör tunn, dekorerad keramik. Hon jobbar ihop med företaget Picadeli som vill servera nyttig fastfood mat, där hennes keramik används även som marknadsföring. Och det väcker andra frågor om reklamvärdet som hon tillför.

Som konsthantverkare oavsett material är vi vana vid att vara lågt betalda. Vi finner oss ofta i ersättningar som ingen annan skulle acceptera. Det här seminariet var ett försök att lyfta medveten om att ta betalt. Alla andra gör det. Vi måste också göra det.

(Jag har också skrivit om att jobba med restauranger 10/4 och 12/2)