Ligger och tänker på fotringar. Alltså de som är nederst på skålarna. När du har drejat en skål och den torkat lite, så pass att du kan hantera skålen utan att den tappar formen, då är det dags att beskicka. Det betyder att du svarvar bort överflödig lera och kanske gör en fotring som skålen står på. Man kan naturligtvis ha en slät botten, helst något konkav så skålen inte gungar, men jag gör oftast en fotring. Det skapar ett fint fundament för skålen och om man gör dem som jag gör dem så är de bra att hålla i när du skall doppa skålen i glasyr.

När man beskickar så sätter man tillbaka skålen centrerad på drejskivan. Fäster den med lera eller bara med ett tunt lager vatten, som du trycker skålen mot. Sedan snurrar du igång drejskivan och tar bort överflödig lera med en ”slinga”. Jag låter lite lera vara kvar vid skålens botten och då växer en ring fram. Den kan formas på olika sätt. Mina är som en vinkel med en ”ekvator” på mitten. Sen formar jag en ring med slingan medan skålen snurrar genom att ta bort leran in mot centrum, vilket också gör skålen lite lättare.

Fotringen gör att skålen liksom lyfter lite. Den får en hållning, som att sträcka på ryggen.

Fotringen och skålens avslutning ger skålen mycket av dess karaktär. Lite som att ha snygga skor på fötterna, och en snajdig frisyr.